Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.  Related Paintings of marcus larson :. | Waterfall in Smaland | Nattlig marin med brinnande fartyg | Skepp pa stormigt hav | Dramatiskt forslandskap med figurer och kvarnbyggnader | Stemship in Sunset |
Related Artists:
camille saint
Period: Post-Romantic (1870-1909) Country: France Born: October 09, 1835 in Paris, France Died: December 16, 1921 in Algiers, Algeria Genres: Chamber Music, Choral Music, Concerto, Keyboard Music, Miscellaneous Music, Opera, Orchestral Music, Symphony
Alonzo Cano
Alonzo Cano or Alonso Cano (19 March 1601 - 3 September 1667) was a Spanish painter, architect and sculptor born in Granada. He learned architecture from his father, Miguel Cano;painting in the academy of Juan del Castillo, and from Francisco Pacheco the teacher of Velezquez; and sculpture from Juan Martenez Montañes. As a sculptor, his most famous works are the Madonna and Child in the church of Lebrija (also called Nebrija), and the colossal figures of San Pedro and San Pablo. He was made first royal architect, painter to Philip IV, and instructor to the prince, Balthasar Charles, Prince of Asturias. The King gave him the church preferment of a canonof the Granada Cathedral (1652), in order to take up a position as chief architect of the cathedral, where his main achievement in architecture was the façade, designed at the end of his life and erected to his design after his death.[citation needed] Ideal portrait of a Spanish King.He was notorious for his ungovernable temper; and it is said that once he risked his life by committing the then capital offence of dashing to pieces the statue of a saint, when in a rage with the purchaser who begrudged the price he demanded.[1] According to another story, he found his house robbed after coming home one evening, his wife murdered, and his Italian servant fled. Notwithstanding the presumption against the fugitive, the magistrates condemned Cano, because he was of a jealous temper. Upon this he fled to Valencia, but afterwards returned to Madrid, where he was put to the torture, which he endured without incriminating himself, and the king received him into favour. After the death of his wife he took Holy Orders as a protection from farther prosecution, but still continued his professional pursuits. He died in 1676. In his last moments, when the priest held to him a crucifix, he told him to take it away; according to the Catholic Encyclopedia, this was because the priest gave the Sacrament to conversos.
PROCACCINI, Carlo Antonio
Italian painter, Lombard school (b. 1555, Bologna, d. 1605, Milano)